
Jag glömmer varje gång att den mysiga familjestunden inte alltid blir som man tänkt. Sist vi köpte en sats pepparkakshus blev det katastrof. Bränt socker som brände både barn och vuxna och fastnade överallt utom i skarvarna på huset. Klistrigt, smält socker och bomull är ingen bra kombination. Kristyren var för lös och rann ner längs taket och tog med sig non-stopen. Men det blev gott at äta iallafall.
Jag glömmer också att det är proffspysslare som sitter och gör de små ulliga kycklingarna på utsidan av kartongen. Innan vi slutade följa bruksanvisningen var alla tre pysslare skitsura och fulla med klister och ull, utan resultat. Sedan slängde vi instruktionerna och arbetade efter eget huvud. Våra kycklingar har iallafall personlighet.
Så här tycker Panduro att de ska se ut... Så här fina blev våra!


