Julgran innan den 23:e!!!!!!!

Detta år har jag varit ute i god tid och ordnat en julgran. För det mesta brukar vi stå där på lillejulaftons kväll,typ, och leta efter en någorlunda gran i mörkret. Å andra sidan är det ju ingen sport att köpa gran andra veckan i december. Sånt är till för mesar. Living on the edge är mitt motto. Årets gran gick löjligt lätt att införskaffa. Jag och flickorna körde till granförsäljaren runtom hörnan, drog ut den första granen som fanns, köpte den, fraktade smärtfritt ( både bildligt och bokstavligt) hem den och klädde den inom loppet av en timme. Jag tror att jag kommit på nästa utmaning inom julgransköpen:

• Hur snabbt kan man ha en klädd gran i sitt hus?

Jag kom nu på en annan utmaning:

• Hur snabbt kan man lägga in foton på sin blogg och ändå komma ihåg att rotera dem så att den eventuella läsaren slipper lägga huvudet på sned?

Vi har dessutom hunnit med att göra ett pepparkakshus. Det går också smärtfritt om man fixar en färdig byggsats och använder en gräddsprits till kristyren. Den här gången orkade till och med barnen hålla ut tills huset var färdigt. I mitt nästa liv ska jag göra ett viktorianskt pepparkakshus efter mina egenhändigt ritade och utbakade modeller. Detta livet nöjer jag mig vid att ha trevligt tillsammans med mina barn utan att få spader för att allting går åt skogen. JULFRID!!

Det är jättebra att låta barnen smälta socker själv! Obs! Detta var ett skämt!

Los hombres estan en casa!

Äntligenhar Max och Emilio kommit hem! Ja, det vill säga, de kom för snart tre veckor sedan. Men det var en lång väntan. Dagen innan de skulle komma till Kastrup tillverkade flickorna en liten välkomstskylt som vi satte på väggen. Vi hjälpte till alla tre och arbetet flöt på bra tills telefonen ringde. Under tiden som jag pratar i telefon så hör jag hur Bianca börjar gallskrika. På skylten, där vi målat "välkommen hem" i olika färger och lagt glitter på, har Åsa kompletterat med sitt namn underst. Nu står det alltså "Välkommen hem Åsa" på skylten. Men i ochför sig, hon kommer faktiskt hem från dagis också...

Jag skulle bara lägga en sista hand vid konstverket och limma fast en liten paljett när limflaskans kork fastnade likt ketchupen i en dylik flaska. SSSSSSSSSSPPPRRRRRRRUUUUUUUUTTTTT sa det när proppen lossnade. Jag hade lim från topp till tå, till och med i håret. Men fint blev det. Däremot är det fortfarande lite klistrigt på golvet i köket.

Jag och Bianca väntade tappert på Kastrup i nästan två timmar, men sen var de där!!!!!!!!!!

Söndag i Skrylle

Idag har jag och Åsa varit i Skrylle. Vi gick en tur ner till sjön och kastade lite stenar (ej mobiltelefoner!) och sedan så eldade vi lite medan jag gjorde makaroner med köttfärssås. I bilen på vägen hem ringde Anders och bjöd på middag på en thailändsk restaurang, mums tyckte Elin. Sista fotot visar all packning med leriga kläder och liggunderlag, kladdigt Trangiakök och annat mysigt att ta hand om. En trevlig söndag med andra ord!

Lördagsmys

I dag är det lördag. Det känns riktigt härligt faktiskt. Efter en hel veckas intensivt arbete ska det bli skönt att vara lite ledig. Idag ska Bianca på kalas till en skolkamrat, det är det enda som är inplanerat idag. Resten av dagen ska vi bara ta det lugnt och mysa lite härhemma. Morgonen började bra, Åsa väckte inte oss förrän 9.30, det är nog ett rekord! Ändå somnade hon redan kl 22 igår. Hon var tydligen också trött. Igår var Emma här för att ta del av lite fredagsmys. Vi lagade mat tillsammans, potatisgratäng med fläskfilé och en god sallad. inte dumt alls. Därefter tittade vi på Idol, där Mattias helt oväntat åkte ut. Det trodde vi inte eftersom han gjorde sitt bästa framträdande på länge, tyckte i alla fall jag och Emma. Efter omröstningen hade Bibs somnat i soffan tillsammans med Åsa, jag och Emma var på god väg att göra likadant så där tog fredagsmyset slut. Emma åkte hem till sig och vi gick och la oss.

Nu på morgonen har jag gått och småstädat lite medan barnen har lekt och pysslat. Åsa målade med "blåspennor" och lekte med sina dockor och Bianca gjorde fönstermålningar. Jag lånade Max stereo ( tack Max!) så vi kunde lyssna på lite musik. Det har varit jätteskönt, ingen stress, ingen tid att passa och inget bråk mellan flickorna.

Nu ska vi strax iväg för att köpa en present till Bibsans kompis, så får vi väl se vad jag och Åsa hittar på.

Brev till Max

Just nu i skrivande stund är Max och hans pappa i Chile på semester. Vi saknar dem förstås väldigt mycket, men det känns lite bättre när vi vet att vi kan "träffas" varje dag på MSN. Då känns det inte som om de är lika långt borta. Nu har nästan halva tiden gått och vi kan börja räkna ner dagarna tills de kommer hem. Anledningen till att inte resten av familjen har följt med är att jag skriver på mitt examensarbete, som jag inte kan missa på några villkor. Annars får jag ingen examen och det betyder att jag inte får nåt jobb. Och det vill jag ju ha. Annars blir det ingen lön, och som alla vet: no money= no funny!

Men nu har jag kommit på en briljant idé! Jag kan ju blogga om vad vi gör här hemma, så att Max (och hans pappa) kan läsa om det. Då kan de känna sig mer delaktiga i vad vi gör. Eller så gör jag så att Max får mer hemlängtan. Eller kanske tvärtom, vem vet?! Nåja, hur som helst har jag idag varit på studiebesök i en uteförskola. Jag är helt förälskad i deras förskola som ligger precis i utkanten av en liten by. Själva gården är full med kullar att ta sig upp och ner för,buskar och träd att klättra och gömma sig i, en liten bro och vatten under där det bor grodor, paddor och vattenödlor. Barnen på denna förskolan är ute nästan hela tiden, vilket man kanske hör på namnet. Närmast ligger en åker och sedan mer backar och gångstigar. Det finns höns och ankor man kan titta på och bärbuskar, äppleträd och smultron att få frukt och bär från. Här hade jag velat gå när jag var liten.

Här hemmar har vi ändrat om lite i köket. Det kändes så ensamt att ha det stora köksbordet, så vi tog bort ena halvan. Det blev lite mindre och mysigare.

Alldeles nyss gick jag upp på Bibsans rum, de hade gjort en stor koja att leka i. Åsa hade gjort en egen del.

Dagarna går fort när det bara är vi tjejer hemma. Barnen stannar länge på dagis och fritids, sen hinner man hem och laga mat, läsa läxor och umgås lite innan vi lägger oss. Varje kväll slutar i tv-soffan som vanligt. Måndag=CSI, tisdag=House, onsdag=Heroes, torsdag=Ghost Whisperer och till sist fredag=film mys. Så ni missar inget särskilt killar, förutom en massa tv.

(PS: Till Emilio, vi har faktiskt väldigt städat i hela huset, till och med i Biancas rum. Det enda stökiga är madrasserna! Bara så att du vet. DS:)

Fina fisken?

Emilio ringde hem från jobb i måndags och frågade om jag ville köpa nyfiskad torsk för 20 kronor kilot. Jättegott! Köp minst tre kilo så kan vi bjuda någon på mat också, sa jag i min enfald. Tjugo spänn kilot lät väldigt billigt, speciellt som lillasyster berättade att hon nyss köpt detsamma i fina butiken, men betalat 169 kronor kilot (av misstag ska visserligen, hon missade 1:an på prislappen). Jag kollade för säkerhetsskull med Emilio om fisken var urtagen och så , eller om det skulle bli typ en levande torsk. Jodå, både inälvor, huvud och ben skulle vara avlägsnat hade fiskaren sagt. Detta var vad jag fann gloende tillbaka på mig ur min vask i eftermiddags:

Jättekul! Jag har visserligen fiskat aborre om sommaren ibland, men på sin höjd krokat av de från kroken. Nästa gång jag sett dem har det varit på middagstallriken tillsammans med mandelpotatis (tack farmor Oscaria!). Åsa undrade om vi verkligen skulle ha detta till middag.

Precis när jag börjat mecka med firren (det där lät nästan vulgärt) knackar det på dörren och min svärmor kommer som sänd från himlen! Om någon kan ordna denna stirrande fisk till något som går att tillreda är det hon. Svärmor kavlade upp ärmarna och högg av huvud, fenor och benade ur på två röda sekunder. Hade jag inte hindrat henne hade hon fjällat och fileat dem också. Det var väldigt dumt gjort att inte låte henne göra det skulle det visa sig, menmin idé var att fylla dem med något gott och folieinsvept (fisken alltså, inte jag) baka dem i ugnen. Typ såhär:

Jag kan säga som såhär, mycket jobb för tråkig mat. Antagligen hade jag för lite kryddor och för lång tid i ugnen. Varken barnen eller jag tyckte det var något vidare ( och de fick t.o.m fiskpinnar). Jag kunde inte sluta tänka på hur fisken såg ut från början och tappade aptiten. Det enda roliga var benen som blev över.

Resterna ska jag göra fiskgratäng på, men medMYCKET dillsås, en vacker dag. Vilket betyder - inte inom den närmaste tiden. Såhär vid niotiden på kvällen luktar huset fortfarande fisk, undrar hur det hade luktat om jag gjort som svärmor föreslog: kokt soppa på fiskhuvudena. Enligt receptet skulle de kokas under lång tid utan lock. Ett litet tag tänkte jag att jag skulle prova det, men eftersom jag isåfall skulle trycka ut ögonen med mina fingrar gav jag upp den tanken ganska snabbt.

Semesterresa

Vi har varit på en minisemester i Tyskland. Det blev en campingsemester med lånat tält och Hansapark som huvudmål. För de som inte vet vad Hansapark är kan jag säga att det är som en korsning av Tosselilla och Liseberg ungefär. Den roligaste attraktionen var enligt alla deras vattenberg-och-dalbana. Även kallad "Supersplash" och "Megasplash". Den lugnaste varianten kunde hela familjen följa med på, vi fick plats alla i samma kanot. Blött och roligt. Den häftiga banan kunde inte Åsa följa med på, så bara jag och de stora barnen kunde åka. Typ 90 graders lutning eller så. Bara en backe, men det räckte.

Jätteskoj vattenrutschbana med gummiflotte!




Middag i Hansapark

Megasplash!

Två modiga barn gör något deras mor aaaaldrig skulle våga!

Iiiiiiiihhhh!






Kvällen innan vi besökte Hansapark anlände vi till campingen där vi skulle tälta. Att tillsammans sätta upp ett tält är en prövning. Är humöret fortfarande någorlunda gott efter det kan inget påverka det hädanefter (förutom på morgonen då man mörbultad kravlar sig ur tältet). Att laga mat på ett Trangiakök till en familj på fem, och helst också på fem minuter eftersom alla är jättejättehungriga efter att ha satt upp tält och åkt bil hela dan, är också lite av en prövning. Det är inte heller helt kul att glömma hur praktiskt det är med campingbord och stolar för att slippa gå bockad i 90 graders vinkel jämt. Men, men, SEMESTER är det, och tänk vilka fina minnen barnen kan ta med sig hem. Även om de mest går och tjatar om att vi ska skaffa superlyxiga husbilar med paraboler på taket som alla tyskar har. Men jag tror ändå att vi har roligare och mysigare. På kvällen ligger vi och viskar i tältet med ficklampan tänd. På morgonen sitter vi i solen och äter frukost på en filt. Det blev tre nätter i tält, sedan fick Emilio infektion i en tandrot så vi var tvugna att åka hem. Men barnen och jag har fått blodad tand, och så fort det slutar regna så ska vi åka och tälta någon annanstans. We´ll be back...

Jag lagar mat på kvällen dag 1, och är inte full, även om det ser så ut.

Efter nöjesparken är det kortspel vid tältet

Hej Bloggen! Det var ju väldigt längesedan sist, vilket berott på lika delar glömska och tidsbrist. Vad jag genast ser är att jag måste uppdatera hur det gick med Biancas rum. Det blev färdigmålat strax efter skolavslutningen. Nu är även möbler och gardiner på rätt plats så tadaaa...

Jag är faktiskt nöjd och även om jag inte gillar rosa sådär jättemycket så är detta just nu mitt favoritrum. Madrasserna som ligger på golvet beror på att Sambon fortfarande jobbar och därav måste både gå och lägga sig och stiga upp tidigt. Vi semesterfirare är inte alls lojala utan rumlar omkring på småtimmarna lite hursomhelst. Pga det usla vädret blir det mest kortspel, film och bokläsning. Det känns lite som läger när vi sover tre på golvet tillsammans med Bianca i sin säng. Att ligga och småprata med alla barnen innan vi somnar tillsammans är en lyx det inte går att kosta på sig under arbetsveckorna, inte på samma sätt iallafall. På måndag tar dock den siste familjemedlemmen semester, planerna är att dra iväg med ett tält mot Tyskland, men med tanke på vädret så får vi se hur det blir.

Nytt projekt

Just när det passar som minst har jag åtagit mig ett nytt projekt. De återstående två barnrummen ska få sig ett lyft och målas. Jag börjar med Biancas rum som ska målas i tre färger: mörkrosa, ljusrosa och vitt. Det har tagit lång tid att komma till skott, mest eftersom det enda som jag tycker är roligt med att göra om rummet är själva målandet. Allt det andra runtomkring tex packa ner alla saker, täcka golv och lister, tvätta, spackla och slipa är genomtråkigt. Dessutom blir det aldrig så bra som jag tänker mig det från början. Hur mycket jag än mäter, använder vattenpass, borrar med rätt borr, rätt plugg och skruv, nog fan sitter hyllan löst och snett när jag är färdig. Det är inte heller kul att göra om ett rum för att sedan dra in samma gamla fula och slitna möbler igen. Ska försöka piffa till dem kanske. Sänggaveln kan man göra lite större och vaddera och klä med ett fräckt tyg. En gammal furusäng kan kanske vitbetsas. Fynda lite möbler på Myrorna, måla och klä om. Köpa begagnade skåp, måla dem och sätta upp dem på något finurligt vis för att skapa större yta i rummet? Tja, kanske när jag är pensionär..

.

Ful och dunkel gammalrosa grundas med vitt...

Denna vägg ska förbli vit...

Den här väggen kommer att bli cerise (eller något liknande)

Titta! Man kan måla på händerna också!

Dessa färger ska vi använda. Bianca har själv valt.

Jag kan inte för mitt liv förstå varför bilderna läggs in så konstigt, jag stoppar in dem snyggt o prydligt en efter en med text bredvid, men ut kommer allt i en enda röra. Det hände inte tidigare.